Skulpturparken Nirox Foundation utanför Johannesburg frågade om Wanås Konst kunde skapa deras vinterskulpturutställning 2018. Fem år tidigare hade Wanås Konst frågat Nirox om de kunde vara en bas och utgångspunkt för research om den sydafrikanska konstscenen. Som ett led i Wanås Konsts strävan att arbeta med konstnärer från hela världen var syftet att utbyta erfarenheter och skapa mer djupgående kunskap. Samarbetet ledde bland annat till att sex konstnärer baserade i Sydafrika ställde ut på Wanås 2015 i utställningen Barriärer.
Utställningen Not A Single Story på Nirox 2018 är curerad av Wanås Konst och en del av en nu lång pågående dialog, ett utbyte mellan två skulpturparker för samtida konst på två kontinenter. Platsen influerar när konstnärer skapar nya konstverk utomhus, oavsett om det är svensk bokskog eller en UNESCO-världsarvsplats som Cradle of Humankind där Nirox är beläget. Platsen och konstnärernas platsspecifika arbetssätt utgör en del av utställningens ramverk. De 25 medverkande konstnärernas aktuella frågor och praktiker, tillsammans med platsen och berättelsen är utställningens centrala koncept. Berättelser kan användas som metaforer med oändliga tolkningsmöjligheter.
Författaren Chimamanda Ngozi Adichie inleder sitt välkända Ted Talk med orden: ”Jag är en historieberättare. Och jag skulle vilja dela med mig av några personliga historier om vad jag vill kalla ’faran av den enda berättelsen’.” Hennes historia är utgångspunkten för utställningen och inspiration till utställningstiteln, Not a Single Story. ”Berättelser har betydelse”, fortsätter Adichie,” hur de berättas, vem som berättar dem, när de berättas, hur många olika historier som berättas, beror egentligen på makt.”
Genom att använda begrepp som skulpturpark och utomhus, uppstår referenser till en konsthistorisk tradition vad gäller skulptur i allmänhet och land art i synnerhet, med jord, stenar och sand som material och motiv. Det är en manlig tradition. Som svar på en ensidig konsthistoria domineras utställningen av kvinnor som representerar en mängd olika erfarenheter. Med en vinkning till konstupplevelsen som Wanås erbjuder bjöds Yoko Ono in att presentera Wish Trees och afrikanska olivträdsgrenar (Olea europaea ssp africana) kommer nu att bära skrivna önskningar som del av hennes Wish Trees for Hope medan Marianne Lindberg De Geers ljudarkiv av röster som ropar på Mamma kommer beröra och exaltera på Nirox; det är två konstverk som är starkt förknippade med Wanås. Vi ville också att föregångare och nyetablerade konstnärer skulle mötas, som en del av utställningen.
Esther Mahlangu är en av de legendariska konstnärerna som utgör en brygga mellan det samtida och Ndbeletraditioner som ärvts av kvinnor inom hennes släkt i generationer. Om en svensk mormor av skulptur skulle utses vore det nog Lena Cronqvist, som har por trätterat smärta och utsatthet sedan 1960-talet. En annan viktig förebild i utställningen är Turnerprisvinnaren Lubaina Himid som skriver om konsthistorien som del av sitt konstnärskap och i sitt verk med bilder av kvinnor från kvinnors konstverk. Konst görs i dialog med vad som pågår, med det förflutna och det som förbisetts. En del av de medverkande konstnärerna söker inspiration långt tillbaka med Colonskulptur och Nok-kulturens traditioner, andra använder sig av det som händer just nu, som Zanele Muholi som dokumenterar förlust som en historieskrivning kopplad till hatbrott medan Caroline Mårtensson istället ser in i framtiden med Levande fossil, en skapad fossil av en växt som sannolikt kommer att utrotas.
Till projektet är kopplat workshoppar, presentationer och omfattande pedagogisk programverksamhet riktad till barn och unga, för att skapa ingångar till och reflektioner över konsten och i förlängningen sina liv och möjligheter. Upplägget följer en 20-årig tradition på Wanås Konst att med utgångspunkt i konstnärers arbetssätt bygga dynamisk konstpedagogik. På Nirox har pedagogiska upplägg utbytts och jämförts och mer än 500 deltagare kommer att vara delaktiga i att diskutera, debattera, drömma och lägga till frågor och berättelser i olika aktiviteter under utställningsperioden.
Ngozi Adichie summerar i sitt Ted Talk: ”När vi avvisar den enda berättelsen, när vi inser att det aldrig finns enbart en enda berättelse om en plats, då skapar även vi ett slags paradis.”
– Elisabeth Millqvist
Utställningen, och det omfattande pedagogiska programmet riktat till barn och unga, genomförs med stöd av Svenska Postkodstiftelsen, Svenska institutet och Sveriges ambassad i Pretoria.