
Marianne Lindberg De Geer, Jag tänker på mig själv – Wanås 2003, 2003. Foto Anders Norrsell.
MARIANNE LINDBERG DE GEER
Marianne Lindberg De Geer
(Född 1946, verksam i Stockholm)
Jag tänker på mig själv – Wanås 2003, 2003
Ljudfil, högtalare
Ropen på mamma och pappa i Marianne Lindberg De Geers ljudinstallation Jag tänker på mig själv – Wanås 2003 förvånar, skrämmer och förbryllar. ”En installation om det omöjliga med att vara barn”, kommenterar konstnären själv verket. Föräldraskap och de ömsesidigt starka banden mellan föräldrar och barn är centralt i hennes konstnärskap. Lindberg De Geer debuterade som konstnär vid 40 års ålder och med utgångspunkt i vardagen utforskar hon familjen, konstvärlden och andra sociala sammanhang. Flera av hennes verk har titeln Jag tänker på mig själv, som också förekommer som titel på utställningar, en teateruppsättning och en bok. En av hennes mer välkända skulpturer med samma titel porträtterar två kroppar, en överviktig och en anorektisk, stående mitt emot varandra. Båda kropparna bär Lindberg De Geers ansikte. Som en klippdocka iklär hon sig olika identiteter och undersöker sig själv, relationer, makt och ideal.


