
Sissel Tolaas, Terra Maximus, 1989. Foto Mattias Givell.
Sissel Tolaas
Sissel Tolaas
(Född 1959, verksam i Berlin)
Terra Maximus, 1989
Glas, järn, löv, betong
680 x 200 x 50 cm
När Terra Maximus uppfördes till utställningen WANÅS 1989 var lådorna fyllda till brädden med torra löv. Portalen upplevdes då som kompakt och mörk. Idag är den genomskinlig och ljus eftersom löven förmultnat och sjunkit samman. Förändringsprocesser utgör grunden i många av Tolaas skulpturala verk, så även i Terra Maximus. Hon visar hur naturen fungerar, hur förmultning och sönderfall är hörnstenar i dess cykliska processer. I andra verk har hon använt elementära fenomen som vind, eld och vatten. Idag ägnar sig Tolaas främst åt doft. Sedan 1990-talet har hon byggt upp ett omfattande arkiv av dofter från olika delar av världen. Hon beskriver vårt luktsinne som en outforskad kunskapskälla och dofter som osynlig arkitektur.



