En fåfänga byggd av formfranska
The Folly är, i ordets rätta bemärkelse, ett dåraktigt projekt. I projektet skapar Lousie Waite en verklighetstrogen prydnadsbyggnad i formen av en skulptur av vitt bröd. Syftet är att belysa byggnadens och brödets samhälleliga och politiska betydelser.
På engelska har ordet folly dubbla betydelser. Det refererar dels till en brist på sunt förnuft och dåraktighet, dels till kostsamma prydnadsbyggnader utan praktiskt syfte, ofta tornprydda eller imitationer av gotiska byggnadsruiner i en stor trädgård eller park. På svenska kallas denna typ av byggnad ofta för fåfänga. I utställningen i Wanås Konsts konsthall undersöker Louise Waite hur de två engelska betydelserna kan mötas visuellt och konceptuellt i ett konstverk där bröd används som material. I konstverken som ställs ut kommer Waite att använda sig av vitt lågbudget-bröd och konstruera en skör fåfänga.
På Wanås Konst får Waites projekt kontakt med landskapet och odlandet. Det är i Wanås engelska park som skulpturparken breder ut sig och något söderut tar den storskaliga skånska odlingen av säd vid. I det antika Rom var tillgång till spannmål att föda sin befolkning av högsta vikt, den som hade makten över rutten från Egyptens kornbod styrde och folket fick sitt bröd och skådespel. Det tidigaste fyndet av bröd gjordes i Jordanien och är 14 000 år gammalt. Det bestod av brödsmulor som hittades vid en utgrävning och när forskarna försökte rekonstruera receptet trodde de att brödet haft en nötaktig smak. Odlandet av säd skapade bofasta samhällen där allt större grupper levde samman men även nya hierarkiska sociala strukturer.
Bröd har sedan dess agerat föda, ekonomi och metafor i många delar av världens hörn, men i synnerhet i väst. Under 1700-talet var vitt bröd exklusivt och högt ansett inom societeten medan det grövre, mörkare alternativet åts av de breda folkmassorna. I och med industrialiseringen och att tekniken utvecklades blev det vita brödet billigare och tillgängligt för alla. Idag råder omvända förhållanden. Samtidigt som det vita brödet har sjunkit i pris har det också sjunkit i status och istället har surdegar, fullkorn och hembakat seglat upp och blivit statusmarkörer i det hälsomedvetna samhälle vi lever i idag. Vad och hur vi äter reflekterar fortfarande ekonomi och klass.
Waite har valt att använda brödet som byggmaterial för att förstärka dårskapen i projektet och byggnadstypens historiska brist på funktion. Det vita brödet utvecklades och fick stor popularitet samtidigt som fåfängor blev allt vanligare i det engelska landskapet. Båda finns än idag, även om det estetiska såväl som näringsmässiga behovet av dem försvinner allt mer.
Projektet genomförs med stöd av Konstnärsnämnden.