• Beatrice Alemagna
    Vi går till parken, 2019

  • Martin Jacobson
    Katedralen, 2018

  • Jenny Holzer
    Wanås Wall, 2002

  • Katarina Löfström
    Open Source, 2018

  • Malin Holmberg
    I will stop loving you, 2010

  • Sarah Schwartz
    Mother, 1990

  • Beatrice Alemagna
    Vi går till parken, 2019

  • Martin Jacobson
    Katedralen, 2018

  • Jenny Holzer
    Wanås Wall, 2002

  • Katarina Löfström
    Open Source, 2018

  • Malin Holmberg
    I will stop loving you, 2010

  • Sarah Schwartz
    Mother, 1990

  • Beatrice Alemagna
    Vi går till parken, 2019

  • Martin Jacobson
    Katedralen, 2018

  • Jenny Holzer
    Wanås Wall, 2002

  • Katarina Löfström
    Open Source, 2018

  • Malin Holmberg
    I will stop loving you, 2010

  • Sarah Schwartz
    Mother, 1990

  • Beatrice Alemagna
    Vi går till parken, 2019

  • Martin Jacobson
    Katedralen, 2018

  • Jenny Holzer
    Wanås Wall, 2002

  • Katarina Löfström
    Open Source, 2018

  • Malin Holmberg
    I will stop loving you, 2010

  • Sarah Schwartz
    Mother, 1990

Konstprojekt 2022

Var egentligen börjar någonting?

Utställningsperiod

6 nov 2022
Öppning 10 sep 2022

VÄNLIGEN UPPMÄRKSAMMA: En del av innehållet i utställningen Var egentligen börjar någonting? kan uppfattas som obehagligt. Vi uppmuntrar vuxna med små barn att titta först. Prata gärna med entrévärdarna om ni känner er osäkra.

VAR EGENTLIGEN BÖRJAR NÅGONTING?

I Var egentligen börjar någonting? möter vi Christer Strömholm och den fotografiska bilden på ett nytt sätt, i dialog med samtiden, och med bokskogen och Wanås Konsts historiska byggnader som fond. Utställningen utgår från en samling fotografiska bilder av den svenska konstnären Christer Strömholm (1918 – 2002) med länkar till centrala samtida konstnärskap med fotografiet som verktyg i berättandet – Annika Elisabeth von Hausswolff (Sverige), Aziz Hazara (Afganistan), Gosette Lubondo (Demokratiska Rep. Kongo), Eric Magassa (Sverige) och Eiko Otake (Jap) med William Johnston (USA). 

Strömholms bilder i utställningen är hämtade från olika serier ur hans produktion. Men i stället för de mest centrala bilderna – som de intima porträtten av de transsexuella runt Place Blanche eller barnen i Paris, Spanien och Japan – fokuserar utställningen i stället på bilder mellan de större mer kända serierna. Former och motformer, hål och tomheter, textiler, draperingar och påsar, absurditeter, groteskerier och ömsintheter, berättar om existenser och existensen, det tillfälliga och eviga, om döden, tomheten, marginalen, tvånget och tron. Om det ständigt pågående arbetet och kampen att försöka förstå det som inte låter sig förstås, som lämnat, som aldrig lämnar. Om var egentligen någonting börjar.

Genom att presentera Strömholms arbeten tillsammans med arbeten av samtida internationella konstnärer som på olika sätt talar samma språk, lyfts hans konstnärskap in i det samtida samtalet, samtidigt som samtiden länkas till traditionen som alltid varit komplex, global och ogripbar. “Många brukar kameran, i någon form, för att berätta, många olika saker, på många olika sätt. Som en pensel. Penna eller koreografi.” (Mattias Givell, curator och verksamhetschef Wanås Konst.)

Utställningen görs i samverkan med Bildverksamheten Strömholm.